Den här bloggen är del 3 i vår serie om löneväxling. Om du inte redan läst del 1, Vad är det och hur fungerar det?, och del 2, Inför en löneväxling, vad behöver du tänka på?, rekommenderar vi att du börjar där eftersom vi inte går igenom grunderna igen här.

Pension är ett av de vanligaste valen när anställda löneväxlar, och det finns goda skäl till det. Men det är också en av de mer komplexa tillämpningarna med speciella regler för hur beräkningen ska göras, och svaret på om det lönar sig är inte alltid självklart. Här går vi igenom hur löneväxling mot pension fungerar, vad det kostar den anställde netto och vad du behöver ha på plats för att det ska bli rätt.

Varför pension är ett vanligt val vid löneväxling

Av alla förmåner man kan löneväxla mot är pension ett av de vanligaste valen, och det finns goda skäl till det. Men för att förstå varför behöver vi börja med skillnaden mellan arbetsgivaravgifter och den särskilda löneskatten.

Varje gång ett företag betalar ut lön till en anställd är företaget skyldigt att betala en extra avgift till staten ovanpå lönen. Den kallas arbetsgivaravgift och uppgår normalt* till 31,42% av bruttolönen för anställda under 66 år. För yngre och äldre anställda gäller lägre procentsatser, men det är just vid full arbetsgivaravgift på 31,42% som löneväxling mot pension ger störst fördel, vilket vi förklarar längre ned i bloggen. Arbetsgivaravgiften är inte något den anställde alltid kan se på sin lönespecifikation, det är en kostnad som arbetsgivaren betalar direkt till Skatteverket utöver lönen. Pengarna finansierar bland annat sjukförsäkring, föräldraförsäkring och allmän pension.

Arbetsgivaravgiften är en av de största kostnaderna utöver lönen och gör det märkbart dyrare att ha anställda. För en anställd med månadslön 45 000 kr tillkommer 31,42% i arbetsgivaravgift, vilket innebär att enbart den posten uppgår till cirka 14 139 kr i månaden. Den totala lönekostnaden blir därmed minst 59 139 kr, och det är innan andra kostnader som pension, semesterersättning och overhead räknas in. När arbetsgivaren istället betalar in pengar till en pensionsförsäkring för den anställde träder en annan avgift in, den så kallade särskilda löneskatten på 24,26%. Den särskilda löneskatten är en statlig skatt som arbetsgivaren betalar på pensionskostnader för anställda. Till skillnad från arbetsgivaravgiften betalas den inte löpande utan redovisas en gång per år via företagets inkomstdeklaration. Den syns inte på lönespecifikationen. Den är alltså lägre än arbetsgivaravgiften, 24,26% jämfört med 31,42%, vilket är det som skapar utrymmet för löneväxling mot pension att vara förmånligt. Staten tar alltså en lägre avgift när pengarna går till pension än när de betalas ut som lön.

Det är den här skillnaden som gör löneväxling mot pension särskilt intressant, och som vi ska förklara mer konkret nu.

*Sänkningar av arbetsgivaravgifterna har förekommit under tidigare perioder och mellan 1 april 2026 – 30 september 2027 finns en tillfällig sänkning för personer 19–23 år vilket gör att arbetsgivaravgifterna för denna grupp är 20,81% på inkomster upp till 25 000 kr. För personer som fyllt 66 år vid årets ingång gäller en lägre arbetsgivaravgift på 10,21%.

Så hur fungerar beräkningen, och var kommer 1,0576 ifrån?

Vid löneväxling mot pension måste arbetsgivaren köpa pensionsförsäkringen. Eftersom särskild löneskatt tillämpas istället för arbetsgivaravgift förändras kostnadsneutralitetsberäkningen jämfört med andra förmåner.

Så här fungerar det i siffror:

Om en arbetsgivare betalar 100 kr i lön kostar det egentligen 100 kr plus 31,42 kr i arbetsgivaravgift, alltså totalt 131,42 kr. Vi kommer att använda talet 1,3142 i beräkningen nedan för att representera den totala kostnaden för lön inklusive arbetsgivaravgiften.

Om arbetsgivaren istället betalar 100 kr i pensionspremie kostar det 100 kr plus 24,26 kr i särskild löneskatt, alltså totalt 124,26 kr. På samma sätt kommer vi att använda 1,2426 för att representera den totala kostnaden för pensionspremie inklusive den särskilda löneskatten.

Förhållandet mellan dessa två tal, alltså 1,3142 dividerat med 1,2426, ger 1,0576. Skillnaden beror på att arbetsgivaravgiften är 7,16 procentenheter högre än den särskilda löneskatten (31,42% minus 24,26%). Men märk att skillnaden inte blir 7,16 kr per 100 kr utan 5,76 kr. Så här gör vi beräkningen:

Arbetsgivarens besparing per 100 kr i lön: 100 x 31,42% = 31,42 kr
Särskild löneskatt på pensionspremien 100 kr: 100 x 24,26% = 24,26 kr
Skillnad: 31,42 minus 24,26 = 7,16 kr
Men arbetsgivaren måste också betala särskild löneskatt på de extra 5,76 kr: 5,76 x 24,26% = 1,40 kr
Nettofördelen blir därmed: 7,16 minus 1,40 = 5,76 kr

Det innebär att för varje 100 kr som bruttolöneväxlas kan arbetsgivaren sätta in 100 x 1,0576 = 105,76 kr i pensionspremie och ändå hålla sig kostnadsneutral.

Det är därför viktigt att den anställde vet vilket belopp som faktiskt sätts av till pensionen innan avtalet skrivs under. Det konkreta exemplet nedan visar vad det innebär i praktiken.

Formeln ser ut så här i praktiken: bruttolöneavdraget multiplicerat med 1,0576 ger pensionspremien. Omvänt ger pensionspremien dividerat med 1,0576 bruttolöneavdraget.

Ett konkret exempel

Det här exemplet bygger vidare på kostnadsneutralitetsprincipen vi gick igenom i del 2, men med den viktiga skillnaden att särskild löneskatt gäller istället för arbetsgivaravgift.

En anställd med månadslön 45 000 kr vill löneväxla 3 000 kr mot pension.

Bruttolöneavdraget är 3 000 kr. Pensionspremien som arbetsgivaren betalar in blir 3 000 x 1,0576 = 3 173 kr. Den anställde växlar alltså 3 000 kr av sin bruttolön men får 3 173 kr insatt till sin pension. De extra 173 kronorna uppstår tack vare skillnaden mellan arbetsgivaravgiften på 31,42% och den särskilda löneskatten på 24,26% som gäller för pensionspremier.

Så här ser beräkningen ut steg för steg, så att du kan förstå och kontrollera varför 1,0576 ger rätt svar:

Sociala avgifter på 3 000 kr lön: 3 000 x 31,42% = 943 kr
Särskild löneskatt på 3 000 kr pensionspremie: 3 000 x 24,26% = 728 kr
Skillnad: 943 minus 728 = 215 kr

Hela 215 kr kan inte läggas till pensionspremien eftersom arbetsgivaren även måste betala särskild löneskatt på mellanskillnaden. För att räkna ut hur mycket som faktiskt kan läggas till dividerar vi med 1,2426:

215 / 1,2426 = 173 kr kan läggas till pensionspremien
173 x 24,26% = 42 kr går till särskild löneskatt
Kontroll: 173 + 42 = 215 kr ✓

Arbetsgivaren tjänar alltså mer på det än den anställde om pensionspremien sätts till exakt 3 000 kr, och utan kostnadsneutralitet får den anställde inte ut det fulla värdet av löneväxlingen. Pensionspremien måste räknas upp till 3 000 + 173 = 3 173 kr för att det ska bli kostnadsneutralt.

Vi kan bekräfta det:
Arbetsgivarens kostnad för lön: 3 000 kr plus arbetsgivaravgift 943 kr, totalt 3 943 kr.
Arbetsgivarens kostnad för pension: 3 173 kr plus särskild löneskatt 770 kr (3 173 x 24,26%), totalt 3 943 kr. ✓

Vad kostar då löneväxlingen den anställde netto? Med en marginalskatt på ca 32%** beräknas nettokostnaden enligt följande. När 3 000 kr av bruttolönen växlas mot pension minskar den skattepliktiga inkomsten, vilket leder till sänkt skatt. Med en marginalskatt på 32% minskar skatten med 960 kr (3 000 x 32%), vilket innebär att den anställde i praktiken betalar 3 000 kr minus 960 kr = 2 040 kr för att få 3 173 kr insatt till sin pension varje månad.

**Se förklaring till hur marginalskatt beräknas i del 2 av den här serien, Inför en löneväxling, vad behöver du tänka på?

Högre lön ger samma pension men till lägre kostnad

Det här är en av de viktigaste insikterna om löneväxling mot pension, och den förvånar många.

Ta samma exempel som ovan men med en anställd som tjänar 60 000 kr och betalar 53% i marginalskatt. Samma löneväxling på 3 000 kr ger samma pensionspremie på 3 173 kr, men nettokostnaden är nu bara 3 000 x 53% = 1 590 kr i skattesänkning, vilket innebär att den verkliga kostnaden för den anställde blir 3 000 minus 1 590 = 1 410 kr i månaden.

Den som tjänar 60 000 kr betalar alltså 630 kr mindre (2 040 kr minus 1 410 kr) per månad för exakt samma pensionsavsättning jämfört med den som tjänar 45 000 kr. Det beror på att vi i Sverige har ett progressivt skattesystem där högre lön ger högre marginalskatt. När en del av bruttolönen växlas mot pension minskar skatten i proportion till marginalskatten, vilket innebär att den som betalar mer i skatt också får en större skattelättnad.

Det är den skillnaden som gör att samma löneväxling kostar olika mycket för olika personer.

Det är en direkt konsekvens av hur det progressiva skattesystemet fungerar, och ja, det innebär att de med högre lön har större möjlighet att tjäna på löneväxling. Det är viktigt att känna till, särskilt om man som arbetsgivare ska ge information till anställda på olika inkomstnivåer.

När är det inte lönsamt?

Och här kommer dilemmat som sällan diskuteras öppet.

Löneväxling mot pension är i de flesta fall fördelaktigt om lönen efter löneväxling överstiger taket för pensionsgrundande inkomst på 56 050 kr i månaden för 2026. Den som gör det har då också automatiskt maximerat sin SGI och föräldrapenninggrundande inkomst, vars tak ligger lägre på 49 333 kr i månaden.

Men vad händer om den anställdes lön hamnar under de aktuella taken? Då påverkas tre viktiga poster.

Den pensionsgrundande inkomsten minskar, vilket innebär att den allmänna pensionen blir lägre.
Den sjukpenninggrundande inkomsten minskar, vilket innebär lägre ersättning vid sjukdom.
Den föräldrapenninggrundande inkomsten minskar, vilket innebär lägre föräldrapenning.

Tjänstepensionen som löneväxlingen finansierar är oförändrad, men den anställde riskerar alltså att förlora på samtliga dessa poster. Om det är en bra affär eller inte beror på en rad faktorer som är svåra att beräkna exakt, bland annat hur länge man arbetar, när man går i pension och hur pensionsförsäkringen är placerad.

Det finns alltså inget enkelt svar på om löneväxling mot pension är lönsamt för den som tjänar under 56 050 kr i månaden. Det är ett dilemma som behöver utredas individuellt, och det är arbetsgivarens ansvar att den anställde förstår det innan de tackar ja.

Det är också värt att notera att taken för pensionsgrundande inkomst, sjukpenninggrundande inkomst och föräldrapenninggrundande inkomst justeras varje år. Det innebär att en löneväxling som är lönsam ett år inte nödvändigtvis är det nästa, och att det är viktigt att se över löneväxlingen regelbundet.

Viktigt att känna till

Arbetsgivaren måste köpa pensionsförsäkringen, det går inte att löneväxla mot en redan befintlig privat pensionsförsäkring som den anställde själv valt. Huvudregeln är att arbetsgivaren kan sätta av maximalt 35% av den totala lönen som en avdragsgill kostnad per år till pension, men aldrig mer än 10 prisbasbelopp. Om mer sätts av så blir det en ej avdragsgill kostnad som kommer att kosta arbetsgivaren mycket mer.

För den anställde, frågor att ställa sig

Tjänar du över 56 050 kr i månaden (år 2026)? Då har du redan maximerat din allmänna pensionsgrundande inkomst, sjukpenninggrundande inkomst och föräldrapenninggrundande inkomst. Du betalar troligen också statlig inkomstskatt, vilket ger en bättre skatteeffekt och därmed lägre nettokostnad. Löneväxling mot pension är i det läget troligen en god affär.
Tjänar du under taket? Då behöver du räkna på vad en lägre pensionsgrundande inkomst faktiskt innebär för din allmänna pension på sikt, och väga det mot vad den extra tjänstepensionen är värd. Tänk också på att löneväxlingen påverkar din sjukpenninggrundande inkomst och föräldrapenninggrundande inkomst. Det är inte självklart att det lönar sig, och det är inte ett beslut du ska behöva fatta utan ordentlig information.
Hur länge planerar du att löneväxla? Effekten av löneväxling mot pension ackumuleras över tid. Ju längre du löneväxlar och ju tidigare du börjar, desto större blir den samlade pensionsavsättningen.

För den som hanterar löneväxling mot pension i praktiken

Kontrollera att arbetsgivaren har avtal med ett pensionsbolag och att pensionsförsäkringen är på plats innan du gör några löneavdrag.
Använd rätt formel för kostnadsneutralitetsberäkningen, alltså bruttolöneavdraget multiplicerat med 1,0576 för att få fram pensionspremien, eftersom särskild löneskatt gäller och inte vanlig arbetsgivaravgift.
Kontrollera om avdraget överstiger 35% av lönen per år eller 10 prisbasbelopp.
Stäm av om den anställde tjänar under taken för pensionsgrundande inkomst, sjukpenninggrundande inkomst och föräldrapenninggrundande inkomst. Om så är fallet, säkerställ att den anställde är medveten om konsekvenserna och att ett aktivt val har gjorts innan löneväxlingen genomförs.
Säkerställ att avtalet reglerar vad som händer med pensionsavsättningarna om den anställde slutar, blir föräldraledig eller långtidssjuk.
Gör en årlig kontroll av vilka anställda som ligger nära eller har hamnat under taken för pensionsgrundande inkomst, sjukpenninggrundande inkomst och föräldrapenninggrundande inkomst, eftersom taken justeras varje år och en löneväxling som var lönsam ett år kanske inte är det nästa.

Avslutande reflektion

Löneväxling mot pension är ett av de mest effektiva verktygen för den som vill bygga ett starkare pensionssparande, och ett av få fall där skattestrukturen faktiskt gynnar den anställde. Men det förutsätter att någon räknat på den individuella situationen, att avtalet är på plats och att den anställde verkligen förstår vad hen tackar ja till.

I praktiken ser vi tyvärr ofta att det inte går till så. Några av de vanligaste misstagen vi stöter på är:

· Arbetsgivaren gör ett bruttolöneavdrag men betalar aldrig in något till en pensionsförsäkring

· Arbetsgivaren betalar in pensionspremier men gör aldrig något bruttolöneavdrag på den anställdes lön

· Arbetsgivaren betalar in exakt samma belopp som bruttolöneavdraget utan att räkna upp med 1,0576, vilket innebär att arbetsgivaren tjänar på mellanskillnaden på den anställdes bekostnad

· Löneväxlingen sätts upp en gång och sedan aldrig ses över, trots att taken justeras varje år och förutsättningarna förändras.

Det handlar oftast om att löneväxlingen sätts upp utan att rutiner, policy och processer är på plats, eller utan tillräcklig kunskap om hur beräkningen ska göras.

Behöver du hjälp med att räkna på om löneväxling mot pension är rätt för dig eller dina anställda, eller vill du ha stöd med att sätta upp avtalet och lönehanteringen? Hör gärna av dig till oss så hjälper vi dig.